

Azpe in di gåntzan Alpn daz bichtegarste geèzza von laüt, atz lusérn o, soinz hèrta gest di patàttn. Vorda iz khent inngevüart di patàtt, però, izta khent koltevàrt daz mearaste rogg, kinkl un gerst. Atz lusérn izta nèt gest a mül asó auzzomala dise khörndar di lusérnar håm gemocht trang allz nidar in tal, da håmsa abegezalt in mülar pitt a toal mel boda auz iz khent. In di djar håmsa gehatt ågeheft zo koltevara ’z khorn un di rebe o, ma ’z bèttar iz gest kartza letz un hatt nèt någeholft un asó håmsaz augètt. Di patàttn, anvétze, soin aukhent garècht ombromm da håm auzgehaltet saiz da groaz nezz, saiz di dürr. Ma hatt ågeheft zo boroata di earde lai verte dar bintar, zo mesta di èkhar, dena hattma geprokht in tintz. Di patàttn soin khent gesetzt auz di lestn von madjo odar di earstn von prachant. Atz Lusérn hattma genützt bintsche in fluage daz mearaste iz hèrta lai khent getånt pittar ronkhauge un dena gemacht di bel pinn budail. Balda di patattn soin augest hattma gedjetet un spetar gètten zuar earde asó soinsa gest mearar geschützt. Auz di lestn von herbestmånat hattma gelest hakhante daz earst ’z gras un dena hattmase auzgehauget pittar zappa, ma hattze auzgetoalt in drai haüfla nå biavl da soin gest groaz; di gröasarstn soin gest z’èzza di mittlarn vor in såm un di khlumma vorz sboi. Di patàttn soin khent higellek in daz vrisch un in tunkhl in kaltro. Di patàttn håm vil geholft zo pezzra ’z lem von laüt von lånt. No haüt in ettlane èkhar nidar nåmp in haüsar khemmenda gesetzt patàttn.
In dise lestn zboa djarhundart soinda khent nidargelekk khabaz un roate ram. Di khabaz khemmen nidargelek ka långez un ka herbest khemmensa gelest un nidargehakht gelekk in vazz un gesaltzt zo macha kraut, dise djar bazta hintar iz gestånt von khabaz iz khent gètt in sboi. In di gert hattma o nidargelekk salàtt, sedano, pòre, ravanèlln ma lai bintsche sachan zo nütza in haus.
Laidar zo maga eppaz koltevàrn atz Lusérn hattma hèrta gemocht khempfan pinn bazzar, hèrta kartza bintsche.
unsere
news und mitteilungen